Tabeller och diagram
 
 
 Det är ett utmärkt tillfälle att repetera det här med att mäta och väga när man håller på med tabeller och diagram. Dessutom fungerar det bra att redovisa sina resultat i bråk- och procentform. Att jobba med tabeller och diagram innebär alltså att många olika områden inom matematiken måste användas samtidigt. - - - - - - - - - - Visa hur ett avprickningsschema fungerar. Alla förbereder sedan varsitt och går ut och för statistik över t ex färgerna på bilarna på parkeringen, bilmärken, vanligaste bokstaven eller siffran i registreringsnumret, eller så frågar man folk om vilken SIA-glass de gillar bäst etc. Bara fantasin sätter gränser här. Man kan också föra statistik över hur det ser ut i klassen. Antalet födelsedagar i klassen varje månad. Vilken veckodag de har födelsedag på vilken datum. Man kan också föra statistik på vilken utomhustemperatur man har varje dag och föra in det i ett linjediagram så småningom. Alla i klassen skulle kunna föra statistik över hur de växer under åren i 3-5 Vi har en gång även gjort stapeldiagram utifrån elevernas födelsevikter för att illustrera det här med normalfördelning. Ganska kul att se att det är få som är väldigt lätta eller väldigt tunga när de föds. Vi hade 16 olika resultat att föra in och fick en väldigt tydlig normalfördelningskurva. SMHI redovisar vädret 10 dagar framåt på sin sida med hjälp av diagram som innehåller både ett linjediagram för temperatur och vind, och stapeldiagram för nederbörd. Skriv ut, diskutera, sätt upp på väggen och se om prognosen stämmer. Klicka här för att komma direkt till vädret för Falkenberg. Vidare kan man göra ett termohydrogram för att jämföra olika platser på jorden. Ett termohydrogram innehåller medeltemperaturen för en plats, månad för månad, samt nederbörd, månad för månad. Det skrivs in i samma diagram. på samma sätt som SMHI:s diagram. Bra sätt att jämföra olika platser på jorden. För klimatfakta: www.worldclimate.com. Närmaste plats det går att få fakta om är Halmstad, Falkenberg finns tyvärr inte med. Ett tomt termohydrogram kommer så småningom...  Hästkapplöpning, se Nämnarens uppslagsbok s. 20. Med hjälp av två tärningar ska man förflytta hästar framåt på en bana med 12 spår. Uppgiften går ut på att visualiser för eleverna möjligheten för ett tal mellan 1-12 att komma upp om man slår med två tärningar. Eleverna får välja en bana mellan 1-12 och satsa på vilken häst som kommer först. Det här gör man ett antal gånger utan att avslöja att den största sannolikheten att vinna har den som satsar på banorna i mitten (6, 7, 8). Se hur många som kommer på det efter ett tag... 1: är omöjligt att få med två tärningar 2: finns bara en kombination (1+1) 3: finns två kombinationer (1+2, 2+1) 4: finns tre kombinationer (1+3, 3+1, 2+2) 5: finns fyra kombinationer (1+4, 4+1, 2+3, 3+2) 6: finns fem kombinationer (1+5, 5+1, 2+4, 4+2, 3+3) 7: finns sex kombinationer (1+6, 6+1, 5+2, 2+5, 3+4, 4+3) 8: finns fem kombinationer (2+6, 6+2, 3+5, 5+2, 4+4) 9 finns fyra kombinationer ( 3+6, 6+3, 4+5, 5+4) 10 finns tre kombinationer (4+6, 6+4, 5+5) 11 finns två kombinationer (5+6, 6+5) 12 finns en kombination (6+6) - - - - - - - - - - Experimentera med muggar och för in resultaten i ett avprickningsschema med två kolumner. Så här gör man: Visa hur experimentet ska gå till! Man har tre plastmuggar. Under en av muggarna gömmer man ett föremål. Be en elev gissa under vilken mugg du har gömt föremålet. När gissningen är gjord plockar man bort en av de felaktiga muggarna (som inte föremålet ligger under) Nu finns det två muggar kvar och eleven får nu en chans att byta mugg om han/hon vill. Man kan också välja att behålla den man valde först. Nu är det bara att visa var föremålet var gömt. Fråga eleverna vilken strategi de tror är bäst: Att stå fast vid muggen man valde först eller att välja att byta. De kan rösta genom handuppräckning till exempel. Sen är det bara för eleverna att genomföra detta matematiska experiment och se vilket resultat de får. Alla ”omgångar” ska redovisas. Väljer man att inte byta mugg och får rätt ska det in i kolumnen ”rätt på första gissningen”. Väljer man att byta och får rätt ska det in i kolumnen ”rätt vid byte”. Alla val som blir fel bör också registreras i den kolumn som man borde valt, fast på raden under. Väljer man till exempel att hålla fast vid sitt första val (och det blir fel) ska man föra in resultatet en rad ner i kolumnen ”rätt vid byte” (vilket i det här fallet betyder att man borde ha bytt). En av metoderna är klart bättre, i det här fallet mer sannolik att gå med vinst, om det är det man är ute efter. Sammanställ alla elevernas resultat och räkna ut resultatet i procent- eller bråkform. Frågan är nu varför en av strategierna var så mycket bättre... När väl en förklaring skall ges varför det ena sättet är bättre kan man tänka sig att vi utgår från fler muggar, t ex. 4 eller 5 muggar. Om man först gör ett val och sedan plockar bort alla utom två är det lätt att förstå varför man tjänar på att...Mata-vaga.htmlhttp://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/land/chart.do?geonameid=2715573&redirect=falsehttp://www.worldclimate.comshapeimage_2_link_0shapeimage_2_link_1shapeimage_2_link_2shapeimage_2_link_3
 Varför inte föra statistik med hjälp av myror. Leta upp en myrstig någonstans. Mät hur många myror som passerar en bestämd punkt på myrstigen under en minut. Gör detta vid några tillfällen och räkna ut medelvärdet. - - - - - - - - - - Man kan också räkna på medelhastighet på myrstigar. Ta ett lagom långt avstånd som är lätt att ”klocka” utan att det blir för stor felmarginal. Kanske 20-30 cm. Sedan tar man tid på några olika myror som passerar och räknar ut deras hastighet i låt säga cm per sekund. Det går att räkna ut myrornas medelhastighet då också - - - - - - - - - - Samma sak går ju också att göra med bilarna som kör förbi skolan. Märk ut ett område som är kanske 50-100 meter långt och ta tid på hur lång tid bilarna tar på sig att köra sträckan. Man kan också räkna ut hur långt en bil ska komma på ett antal sekunder en viss sträcka om den kör lagligt. Exempelvis: Kör man 30 km/h hinner man köra 500 meter på 1 minut. Kör man 35 km/h hinner man köra 583 och 1/3 meter på 1 minut Kör man 40 km/h hinner man köra 666 och 2/3 meter på 1 minut etc. För att förenkla kan man kanske mäta upp en sträcka som bilen hinner passera på 5 sekunder (1/12 av en minut)
Kursplan år 3 kunna tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram
Kursplan år 5 kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.
Inomhus
Utomhus